Titel: I fädrens spår för framtids valsegrar - En kvalitativ studie om valaffischeringens roll i den lokala valkampanjenFo?rfattare: Daniel Hermansson & Albin NordinHandledare: Nicklas HåkanssonUppdragsgivare: Göteborgs universitetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapInstitution: Institutionen fo?r journalistik, medier och kommunikation, JMGSidantal: 47 (inklusive abstract, referenslista och bilagor)Antal ord: 17346Syfte: Studiens syfte a?r att undersöka hur svenska partiers kommunala valledare ser på valaffischens roll i en alltmer professionaliserad och medialiserad politisk kommunikation.Metod: Den kvalitativa samtalsintervjunMaterial: Studien bygger pa? sex samtalsintervjuer med valledare i tva? kommuner.Huvudresultat: Vår studie visar på att valaffischering i mångt och mycket upprätthålls av traditioner och förväntningar på hur en valrörelse ska se ut. Affischeringen upplevs som resurskrävande och det är ofta de personella resurserna som sätter ramarna för omfattningen. De lokala partiföreningarna gynnas av att partierna centralt har professionaliserats och är imånga fall beroende av stöd uppifrån. Man hanterar ändå affischeringen på ett professionellt sätt med målgruppsanpassning och en insikt om betydelsen av en lokal valkampanj som budskapsmässigt och grafiskt harmonierar med den nationella.

This paper begins to observe two non-socialist parties in Sweden,Kristdemokraterna and Moderaterna, before and after they won an election. Thetwo parties formed an alliance with other parties and manifested a politicalprogram. The main focus lies on their campaign promises and their premierpolitical area as a single party before the election and what results that has beenproduced a year after. The method is a comparative analysis between the twocampaign programs and the result, parliamentary decision etc. The largest partyModeraterna has completed or started on their main political issue, butKristdemokraternas development has not been that successful.

Syftet med denna uppsats är att titta på och jämföra hur Sverigedemokraterna och Feministiskt Initiativ konstruerar och talar om kultur och gemenskaper i politisk kommunikation. Intresset i studien är också att se huruvida man kan koppla dessa konstruktioner till reaktioner på globaliseringsprocessen. Materialet till denna studie grundar sig i politiska texter om kultur funna på respektive partis hemsida. Analysen utgår från ett diskursteoretiskt perspektiv och använder diskursanalytiska verktyg för att titta på konstruktioner av ?vi och dom? i texterna.

Studiens syfte var att undersöka och diskutera moral och etik i socialt arbete genom en litteratur-genomgång utgående från mötet mellan socialsekreterare och klient. Forskningsfrågorna var: ?Vilken är etikens roll i socialt arbete? Bidrar etik i socialt arbete till att skapa jämnare maktförhållanden i samhället? Och: Hur beskrivs och hanteras frågorna om etik i fyra rapporter om bemötande och etik i socialt arbete?I den kvalitativa litteraturgenomgången ingår moralfilosofiska texter från vår egen tid, monografier om allmän och tillämpad etik för socialt arbete, rapporter om etikens tillämpning och problematik och fyra rapporter om bemötande, från tiden mellan 1994 och 2003. Textmaterialet analyserades utifrån ett strukturellt perspektiv på socialt arbete och en kritisk-diskursanalytisk metod. Som resultat framkom att etik på grund av de stora skillnaderna mellan etiska målsättningar och vardagen inom socialt arbete bara kan betraktas som en faktor bland många andra i värdering av socialt arbete samt att etik kan användas både för att skapa medvetande och bättre psykosociala arbetsförhållanden men också för att kamouflera verkligheten och därmed bidra till förtryck..

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka emotionernas roll i vår etik. Detta har jag undersökt med hjälp av filosofen Martha Nussbaum, vilken har utformat en väl tilltagen teori om både emotioner och dess roll i etik. Genom att sätta upp tre punkter på vad en teori om emotioners roll i etik bör innehålla, (1. innehåll, 2. giltighet, 3.

Titel: Utvecklingen av politisk kommunikation på TwitterFörfattare: Viktoria Hansson och Ellen KarlssonUppdragsgivare: JMGKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2014Handledare: Nicklas HåkanssonSidantal: 44, inklusive bilagor.Syfte: Syftet med denna studie är att systematiskt analysera utvecklingen av politiska partiers kommunikation på Twitter.Metod: Kvantitativ innehållsanalysMaterial: Tweets från 2011.06.18-2011.07.02, 2012.06.16-2012.06-30 och 2013.06.15-2013.06.29Huvudresultat: Våra resultat visar en positiv utveckling hos de analysobjekten för Kristdemokraternas och Socialdemokraternas politiska kommunikation på Twitter. År 2013 var den politiska kommunikationen mest frekvent och likaså responsen från följare. Undersökningsresultaten visar även att båda objektanalyserna för vartdera partiet använder Twitter som en kommunikationsplattform med tvåvägskommunikation, således kan vi se utformningen av en ny form av valstuga på Twitter. Resultaten visar även på att personifiering ökat inom den politiska kommunikationen på Twitter, samt att en jämn fördelning av personliga tweets och med politiska tweets ger bäst respons från följare..

Politisk marknadsföring är ur många perspektiv ett intressant ämne. I Sverige spenderade de sju riksdagspartierna officiellt sammanlagt 175 miljoner kronor vid valet 2006 på marknadsföring. Problematiken med partiers marknadsföring är att de saknar en produkt och det de säljer är deras värderingar. Det finns även en etisk problematik som gör att det finns många regleringar om vart partierna får marknadsföra sig. Det finns en hel del forskning på området, den mesta belyser dock amerikanska och brittiska förhållanden.

Målet med denna kandidatuppsats är att kritiskt granska medborgardeltagande inom svensk stadsplanering. Medborgardeltagande studeras i en samhällelig, ekonomisk och politisk kontext, med kritisk teori som utgångspunkt. Uppsatsen bygger på en litteraturstudie. Syftet är att bredda författarens kunskap om och förståelse av medborgardeltagande inför framtida arbetsliv, samt att lägga en teoretisk grund för fortsatta studier av medborgardeltagande. Den huvudsakliga frågeställningen behandlar villkor för medborgardeltagande, med fokus på förutsättningar och hinder för aktivt deltagande.

Denna studie har en kvalitativ ansats där observationer och intervjuer ligger till grund för resultatet. Syftet med studien var att undersöka hur lärare arbetar och diskuterar om etik. Jag har använt mig av grundad teori, där teorier framträder ur det insamlade materialet. I analysen har försök gjorts till att identifiera och förstå etiska situationer utifrån lärarnas syn på elever. Lärarnas undervisning har kunnat kopplas till olika människosyner och därigenom tolkat hur de ser på elever och vad de ska lära sig.

Uppsatsen tar en utgångspunkt i Dahls pluralistiska demokratimodells syn på information som centralt i det demokratiska samhället. Politisk PR (spin) problematiseras utifrån detta och en rad krav på journalistiken sätts upp. Metakommunikation, som den presenteras av Frank Esser m.fl., ses som ett bot mot en del av den demokratirelaterade problematik som politisk PR innebär. Innehållsanalys utförs på svenskt pressmaterial för att se om rapporteringen kring organisationen Greenpeace är metakommunicerad..

Syftet med vår uppsats är att besvara våra två frågeställningar om hur några barn resonerar kring vänskap med hjälp av högläsning av en barnbok samt om hur några pedagoger arbetar med etik i barngruppen. Vår undersökning visar att pedagoger kan arbeta med etik med hjälp av bland annat en barnbok, och att barnen kan diskutera med hjälp av både boken och varandra. Genom att använda skönlitteratur kunde barnen samtala och problematisera etik. Pedagogerna arbetar främst med etik i vardagssituationer, framförallt vid matbordet och i leken. Detta framgår i undersökningen som gjordes.

Syftet med vår uppsats är att studera om företagskultur påverkar eller påverkas av etik i ett företag samt att, om det är så, ta reda på om ett företag kan skapa en etisk företagskultur och i så fall hur. Våra slutsatser är att etik och kultur är två sidor av samma mynt. Ett återkommande begrepp i både etik och företagskultur är gemensamma värderingar och vi anser att det goda företaget och god företagsetik kan beskrivas av de grundläggande värderingar som råder i företaget. H&M:s värderingar går att hänföra till filosofins teorier om etik. Vi har också funnit dem etiska eftersom det råder en sund harmoni emellan dem.

Vad är etik? Varför är det viktigt? Hur skall man gå till väga? Dessa didaktiska frågor är utgångspunkten i denna rapport.Det här med etiska frågor har jag alltid tyckt varit intressant och när jag sedan genomgick min grundskollärarutbildning upptäckte jag hur viktigt det måste vara för barn att få jobba med dessa frågor i skolan. Dessutom insåg jag hur lite jag själv hade fått av etikundervisning under min egen grundskoletid.Etik och moral är två ord som ibland är svåra att skilja åt. Etik behandlar den intellektuella eller förnuftiga reflektionen över rätt/orätt och gott/ont. Moral visar sig i de faktiska handlingar som vi utför.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares upplevelser och tankar om etik i förskolan, samt synliggöra vilka etiska dilemman som finns mellan förskollärare och barnen i förskolan utifrån förskollärares upplevelser Syftet med studien är även att undersöka vilka val av metoder och verktyg som förskollärarna finner är viktiga för att undvika etiska dilemman i arbetet med barnen. I undersökningen valde vi kvalitativ intervjumetod som metod. Vi har samlat in empiriskt material via intervjuer med tio stycken förskollärare med en lång erfarenhet av yrket i södra Sverige. Samtliga förskollärare har fått svara på samma frågor om etik, etiska dilemman i samspel med barnen och vilka metoder och verktyg som förebygger etiska dilemman. I studien så framkom det att etik är något personligt och individuellt samtidigt som det skiljer sig utifrån olika bakgrunder.

Detta examensarbete behandlar lärares sätt att se på och undervisa i etik, samt lärares påverkan på barns etiska och moraliska utveckling. I arbetet kommer det fram att lärarna i min undersökning ser som sin främsta uppgift att stödja barnens utveckling, så att de ska klara av framtida konflikter och problem. Detta sker bl a genom etikundervisning, ofta i form av diskussion eller värderingsövningar. Informanterna anser att deras påverkan på barnens utveckling är väldigt stor, något som styrks av litteraturgenomgången..